Projekt History hunt

Bedömning av digitala projekt i engelskundervisningen, av Jan Berggren.

Engelsklärarna på Lars Kaggskolan påbörjade det första av två projekt inom Digital Literacies läsåret 2015/2016 i samarbete med lektorerna Jan Berggren (LK, KSGYF) och Christopher Allen (Inst för språk, LNU), vilka bistod engelsklärarna med formandet av en vetenskaplig grund för språkundervisning som drar nytta av datorn som undervisningsresurs. Andra skäl till att fokusera datorn i engelskundervisningen finner vi i skolans uppdrag att förbereda ungdomar för dagens yrkesliv (anställningsbarhet), vidare studier och aktivt medborgarskap i ett digitalt, globaliserat samhälle. I ett lokalt sammanhang finns även en digital agenda som manar lärarna att integrera datorn i sin ämnesundervisning till gagn för elevers lärande i en digital samtid. Den vetenskapliga modell för Digital Literacies som användes är den som Dudeney, Hockly och Pegrum (2013) utvecklat. Lärarna fick först en genomgång av modellen. Därefter valde de bland de undervisningsaktiviteter som föreslås (a.a), anpassade vald aktivitet till egen klass och omsatte erhållen vetenskaplig grund samt vald aktivitet i klassrumundervisning med datorn som motiverat redskap. En central slutsats i projektet var att lärarna uppfattade att de erhöll en vidgad, digitalt inriktad, undervisningsrepertoar som arbetats fram genom kollegialt lärande. Samtidigt uttrycktes ett behov av att gå vidare med lärares bedömning av elevprestationer i arbetet med digitala projekt.

Projekt History hunt
Mot bakgrund av lärarnas beprövade erfarenheter från första projektet las grunden för det andra projektet: Projekt ”History hunt”, där lärarna fortsatt arbetade med digital literacies samtidigt som de inkluderade en uppmärksamhet av lärares bedömning av elevers digitala projekt. Inledningsvis fick lärarna ta del av vetenskaplig kunskap om bedömning, med särskilt fokus på formativ bedömning, bl a den generella bedömningsmatris som Dudeney m fl (2013) tillhandahåller. I modellen anges följande möjliga vägar till bedömning: elevernas enskilda bedömning av eget arbete (self-assessment), elevgrupps bedömning av annan elevgrupps arbete (peer assessment) liksom lärarens bedömning (teacher assessment) av elevers deltagande i grupparbetsprocessen och gruppens gemensamma produkt. Liksom i första projektet fick lärarna omvandla vald undervisningsaktivitet till klassrumsaktion. I History hunt var det dock en fråga om att tillsammans skapa en gemensam instruktion liksom grund för bedömning.

Aktiviten History hunt innebär att lärarna låter elever i grupper skapa egna filmer om lokala platser vilka laddas upp på en internetbaserad karta. Aktiviteten erbjuder därigenom ett språklärande som sker i ett meningsskapande sammanhang med utgångspunkt i lärares gemensamma planering, vilket utrustar eleverna med relevant kunskap i det samtida digitaliserade samhället: kunskaper att skapa via digitala medier, att kunna finna och kritiskt granska information, att kunna rimligt tolka samt att kunna möta andra i ett digitalt sammanhang. Vidare utmanas lärarna, men även eleverna, genom projektet History hunt att utveckla och bedöma elevers användning av ord, bilder, ljud och gester, såsom de egna rösterna i syntes med bilder, i ett socialt och kulturellt sammanhang.

Slutsats
Pedagogiska värden som lärarna fann i projektet är att det bidragit till autencitet i lärandet och gett möjlighet att förbereda eleverna för framtida användning av digitala resurser i syfte att kunna kommunicera ett tillförlitligt innehåll. Av stor vikt är även att många elever i History hunt och den variation samt kreativitet som projektet erbjuder, uppfattades av lärarna nå motivation till positiv utveckling av färdigheter i engelska. Slutligen, innebar projektet att lärarna påbörjade ett gemensamt arbete med formativ bedömning av digitala projekt. Lärarna uttryckte därvid bland annat att det är intressant att i framtida projekt fortsatt arbeta med formativ bedömning i digitala projekt.

Det senaste projektet finns dokumenterat i rapporten History hunt. Bedömning av digitala projekt i engelskundervisningen (Rapport 2017:2). Studien har även redovisats på Eurocall 2017, en global skolkonferens som fokuserar utvecklingen av digitala resurser i språkundervisning. Dessutom kan tillföras att lektorerna Jan Berggren och Christopher Allen efter Eurocall 2017 fått publicerad artikeln, The assessment of digital project work in the EFL classroom, vilket medger än större spridning av projektet i vår omvärld.

 

Kommentar
Digital literacies: “The individual and social skills needed to effectively interpret, manage, share and create meaning in the growing range of digital communication channels.” [De individuella och sociala färdigheter som krävs för att effektivt kunna tolka, hantera, dela och skapa mening i ett allt vidare omfång av digitala kommunikationskanaler.] (Dudeney, Hockly och Pegrum 2013, s 2)

Referens
Dudeney, G., Hockly, N., & Pegrum, M. (2013). Digital literacies. Research and resources in language teaching. Harlow: Pearson Education.