Källkritisk metod

Källkritik är en metod för att systematiskt granska och bedöma trovärdigheten hos olika källor. Den traditionella källkritiska metoden bygger på fyra kriterier:

Äkthet = Är källan vad den utger sig för att vara? Original eller kopia? Äkta eller falsk?

Tid = När upprättades källan? Är informationen aktuell? Har något hänt sen dess som påverkar ämnet?

Beroende = Är källan fristående eller hör den ihop med/bygger på andra källor? Vilka källor?

Tendens = Finns det värderingar i informationen? Vems intresse företräds? Vad vill avsändaren egentligen?

Ett lätt sätt att täcka in de här fyra punkterna är att komma ihåg:

Vem? Vad? Varför? När?

Vem? Vem ligger bakom källan? Framgår det? Vem är det som står bakom - en organisation, ett företag, en skola, ett politiskt parti? Vet personen/organisationen bakom källan vad hen pratar om?

Vad? Kolla på innehållet - stämmer det? Låter det rimligt? Kan du kolla upp informationen någon annanstans? Framgår det vilka källor informationen bygger på? Är de källorna trovärdiga? Finns det uttryck eller annan information som tyder på partiskhet hos författaren? Propagerar man ensidigt för något, eller vägs för och nackdelar mot varandra?

Varför? I vilket syfte publiceras informationen? Vill man sälja något, uppmärksamma något särskilt, väcka debatt och känslor? På vilka sätt kan detta påverka informationen, tex. innehållsurval (vad berättas och vad saknas i texten) och hur innehållet presenteras.
Vem är den tänkta mottagaren? Riktar man sig till barn eller vuxna? Till allmänheten eller till de som redan är väldigt kunniga inom ämnet?

När? Har det hänt viktiga saker inom ditt ämne under en viss tidsperiod? Var passar informationen in i den tidsperioden? Är källans innehåll fortfarande aktuellt? Detta är olika viktigt beroende på vad det är du är ute efter att ta reda på. Är ämnet sådant att aktualitet är viktigt?
Alltså. För att ta reda på om en källa är trovärdig måste vi systematiskt ställa frågor om källans innehåll, upphov och syfte.

Hur ska vi använda källan?

Vi måste också utöver detta ta reda på om källan är relevant för vårt syfte. Vilken typ av uppgift ska vi lösa och vad är det egentligen vi letar efter? Fakta? Analys? Åsikter? Det kan betyda att källor där informationen inte direkt är källkritiskt trovärdig, t.ex. partiska källor med ett uttalat syfte och ensidiga åsikter, ändå kan vara relevant för oss om det är olika åsikter vi vill studera. I det källkritiska arbetet ingår att aktivt välja den mest relevanta källan för det syfte man just nu har, inte bara att ta första bästa träff på Google.

Källkritik på Internet

Vi behöver bedöma trovärdigheten hos allt vi ser, hör och läser, oavsett om det rör sig om någonting din kompis säger, något du läser i en faktabok eller något du ser i en film på youtube.

Källor på nätet skiljer sig i allmänhet från källor som är tryckta, på så vis att det som står på nätet är föränderligt. Det som står i en faktabok står kvar likadant 50 år senare, men på Internet är innehållet dynamiskt och information och fakta kan ändras och ersättas med annat på en sekund.

Internet ger alla möjligheten att publicera och sprida information. Du kan hitta information om nästan allt, men möter också, kanske i en och samma träfflista, väldigt många olika slags källor som alla vill övertyga dig om vad som är sant.

Det är också viktigt att förstå att det du har sökt på, gillat, klickat på och vilka personer du omger dig med på nätet, påverkar vilken information du får se och ta del av. Detta fenomen kallas filterbubblor. Filterbubblor förekommer både i Google och i ditt flöde i sociala medier.

Risken med att inte vara källkritisk i vardagen på nätet är att du blir lurad eller att du okritiskt delar felaktig information vidare.

I en filterbubbla är det vanligt att starkt vinklad information ses som "sanning" och att vi hela tiden bekräftar varandras åsikter. Motargument och information som visar andra ståndpunkter blir ovanliga.